en kvinna, två katter och en massa tjöt

musik

hur jag kände när jag tittade ut kl 16 och det nästan nästan var ljust


nattfynd

Ibland blir jag så förvånad, på det bra viset. Lite för smörig röst till såpass tung synth men jag gillar det MYCKET.


det gör ingenting att jag är omodern

depechelycka

”SKIVA? Du är så EFTER, Siv!” sa en kompis som numera bara nyttjar Spotify. Åh, jag älskar att vara omodern. Att få slita upp fodralet och njuta. Depeches senaste, så otrooooligt bra. Happiness!


samtidigt, i Norge


mitt hjärta brinner – veckans musikobsession

Jag antar att man antingen älskar eller hatar Rammstein. Den som känner mig vet ju redan att jag, jag älskar dem.

Mein Herz Brennt är en rökare i originalversion, och det är också en av deras klart bästa låtar live. Nu har de gjort en pianoversion av den och den är så vacker så vacker. Suggestiv. Ful. Vacker. Skrämmande. Scenografin!

Detta är inte bara ett musikstycke, detta blir till en sorts galen installation. Konst. Till Lindemanns tårar rinner över det förfärligt sminkade ansiktet, och som någon skriver på youtube: när han ler är det skrämmande, motbjudande, hjärtevärmande och gulligt på en och samma gång, och när han väl sjunger så sjunger han vackrare än han någonsin har gjort förut (han har en säregen stämma, men träffar inte ALLTID alla toner så där klockrent som, tja, öh, täxxämpel Darin). Har man någonsin haft ångest så borde detta gå rätt in i hjärtat.

Text, med engelsk översättning (om än aningens paltig), finner du HÄR.


you sentenced me to paradise

 

(nä, så lyder texten INTE, men jag tyckte det var en mer barnvänlig variant ;))


Mäktigt!

Adele är alldeles fantastisk och Bond-låtarna har alltid en stil som jag älskar. Bombastiskt på det riktigt sköna sättet.