en kvinna, två katter och en massa tjöt

tji tumme igen

Tejpade tummen med gammal ”plåster-tejp” som jag hittade i allt-i-hela-världen-låddan i köket. Lite trixigt att göra själv (jag tejpade alltså fast handen runt dragstången, K var ute och sprang så han kunde inte assistera denna gång), men det blev fyra-fem varv i alla fall.

Efter tio minuter började svetten rinna ner i ögonen (det är ganska roligt, det tar alltid ganska exakt tio minuter) Efter tolv minuter (d v s när intervallen gick upp på tyngsta läget…) sa tejpen RIIIIITSCH. Tre minuter senare sa tummen detsamma.

Det är inte bra att ha små tjejtassar som får jobba hårdare för att ens nå runt stången än för att dra det de egentligen ska dra 😦

Jag skojade på förhand om silvertejp, men det vete tusan om jag inte provar det nästa gång. Det kändes GANSKA OK i tummen så länge tejpen höll.

Det är dumt att bli så sur för att kroppen skiter sig, det SMARTA vore ju att rycka på axlarna, snöra på sig skorna och lite lagom Pollyanna-aktigt fortsätta träningen med en powerwalk istället, men jag blev bara så less så jag gick raka vägen in i duschen.

I morgon. Med bättre tejp.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s