en kvinna, två katter och en massa tjöt

Arkiv för augusti, 2012

in real life

Tillhör du den skara som brukar avundas mig mitt glassiga jobb? Jag är just nu uppbokad sju arbetsdagar per vecka ett tag framöver. Dags att sluta avundas, med andra ord. Jag borde nog inte ha köpt det där träningskortet i Sura, jag borde ha köpt det på 24-timmarsgymmet runt hörnet från jobbet istället 😉


halt, lytt men åtminstone behäftad med ett datum

Ja, man går lätt sönder när man är en medelålders klunsmulla. I går studsade jag runt och började precis känna att ”jisses – jag orkar ju MYCKET mer än jag tror” när det fräste till i ena vaden och så var det slut på det lilla roliga. Det knasiga var att det skedde efter 24 minuters studsande – så jag borde ju ha varit uppvärmd. Jag har ont och är SUR och hoppas att det går över snabbt – min träningslust är såpass nyfunnen och ännu bräcklig, den vill jag inte äventyra. Tänkte följa med K till gymmet i dag och bara köra överkropp, men insåg att det är lika bra att vila helt. Jag blir bara arg annars. I går när det small  i vaden tänkte jag ”men då testar jag att ro istället” men det gick inte HELLER, och ilskan jag kände då var, uff, inte sund.

I dag enades M och S om ett överflyttningsdatum från gamla till nya tjänsten – så fr o m 20 oktober kallas jag ”Specialist Processes & Tools”, men jag kommer att börja fasa in redan nu. Jag tycker fortfarande att det känns absurt att jag ska kallas specialist, men innerst inne så jag vet ju att annat folk har hetat så i många långa tider utan att ens ha samma koll som jag har, så jag får bara ta och bestämma mig för att jag är bra nog. Andra tycker tydligen att jag är det. Många oväntade människor har uttryckt glädje över att jag tackar ja till den här tjänsten, det värmer i hjärtat. Det är folk som känner mig väl sen förr, så jag behöver åtminstone inte oroa mig för att de inte vet hur besvärlig jag kan vara. Det kommer i viss mån att bli mitt jobb att tjata på folk, det är jag INTE bekväm med (tro det eller ej!), men är det NÅGOT jag jobbar på så är det att få folk att se nyttan i vissa regler – följer man dem så slipper man mycket besvär i slutändan. Jag vill lära folk att jobba SMART! Gör man saker i rätt ordning så – katjing. Det är kul!

Ingen av oss drog till gymmet – det är en strååålande kväll ute, och det tar inte direkt slut på ogräs att rycka i vildmarken som kallas trädgård…

Inget gult i eken än. SKÖÖÖÖÖNT! Älskar att se den lövklädd.


nerräkning till nästa längt…

28 dagar kvar tills det är dags att åka på bokmässan! I år har jag för första gången tagit två semesterdagar för riktigt att kunna VÄLTRA mig i intressanta seminarier tillsammans med Suzann och en hel bunt andra trevliga boktokar.

Enda orosmolnet just nu är något liknande ett heldags-måstemöte den 27/9. Aaaarrrrgh. Jag kan tacka nej, jag hade ansökt om ledigt lååååångt i förväg, men det är ett sånt möte som det vore en miss att missa. Vi får se om jag kan ringa in (hej då hela dagen på seminarier) eller hur det löser sig. För lösa sig måste det göra.

Jag går lite som en äggsjuk höna och väntar på annat besked också. Jag har blivit – synnerligen hedrande – upplockad till en roll som specialist inom mitt område, och nu ska min nya chef komma överens med min gamla chef om när överflyttningen ska ske. Det är internt inom företaget (men jag bollas runt mellan lite olika länder, f d chefen sitter i England, kommande chef i Tyskland) så jag har ingen uppsägningstid, men det ska ju ändå göras så smart som möjligt så att inte min f d chef hamnar i skiten ensam kvar med saker som vi skulle ha gjort tillsammans.


det lönar sig att gnälla?

Nej, det gör det nog ganska sällan, men jag rensade ur mig några kg träningsfrustration och SI, så fick jag den där Perfekta Promenaden som jag längtat efter! Vi hade bestämt att vi skulle gymma i kväll, men när vi kom hem var vädret så ljuvligt att jag absolut inte ville träna inne.

Stack ut på en 5,6-kilometerspromenad, testade en av slingorna jag klurat ut på förhand. Ja.Tja. Den var bitvis så gyttjig, så njä, jag tar nog en lite annan vända nästa gång.

Det går fortfarande inte så snabbt som jag vill, men det som VERKLIGEN är ett framsteg är att jag får mycket mycket mindre ont i ryggen nu än jag fick de där första promenadpassen tidigare i sommar. Det är guld värt!

När jag kom hem tog jag en kvart med hantlarna i källaren också.

Jag körde dessutom en stund med ”rullen” – en liten billig grej från Biltema som tar fiiiiiint på hela ”corepaketet”. GRYM träning för rygg, mage, axlar och armar (man står på knä och rullar ut så långt man orkar – håller där, det svider i musklerna, vill jag lova – och så rullar man sakta tillbaka in mot kroppen igen, upprepa så länge du orkar)!

Man behöver inte köra nån lång stund för att känna av att man lever dagen efter. Det gäller t o m såna där vältränade typer som han jag bor med!


det där med träningsmålen…

…jag kanske ska vara rättvis mot mig själv. När jag började träna i juni satte jag upp ett ganska snällt (det är dumt att börja för tufft) mål att jag ska träna minst 180 minuter i veckan de första månaderna. Förra veckan blev det 243. Det jag gnällde om i förra inlägget är att det inte går BRA! Jag förbättrar mig inte så snabbt som jag är bortskämd med att kunna göra. Saker som inte ”ska” göra ont gör ont.

Men det är bara att hänga i. Som jag har konstaterat förut, man får inte mindre ont av att inte göra något alls, där jag känner att ledbanden tar stryk får jag försöka hitta en bättre ”arbetsställning” tills de börjar hänga med. ”Vila sig i form” fungerar på väldigt väldigt få kroppsdelar…!


träningsveckan började bra, men sen gick det bara utför…

Skulle ut och träna bort mensvärk men fick så ont efter 2,5 km att det bara var att ta myrsteg hem igen den sista kilometern. Hej då långpromenad. Hade tänkt testa en ny slinga vidare, men det får bli en annan dag. Nu blev det 3,4 km, bättre än ingenting men inte riktigt vad jag hade tänkt mig – det är ju på helgerna man har tid att ta långpromenader.

Dåligt hemmaträningspass i torsdags (roddmaskin + hantlar) också, jag har nog nått den där fruktade platån när det går tungt nu. Hoppas verkligen på snar bättring!

Kanske kan få med mig K till gymmet i morgon…! Det vore skönt.

Liiiite för mycket mygg för att sätta sig och njuta tyvärr


tjurigt

I kväll tog jag liten runda mest av princip – ”du ska banne mig inte sitta inne i finvädret, [fult ord som inte ska upprepas här]!”.

Det blev en dryg timme extra på jobbet, och så handla mat på det, så det blev lite sent innan vi var hemma. Då känns det ännu skönare att faktiskt inte bara dö i soffan fastän det är det man helst av allt kanske vill göra.

löven börjar trilla…! iiiiih. vill ha kvar augusti i flera månader till…

Utan mygg och köttigt enoooooorma skavsår – 😉 – hade det kanske blivit längre än bara 3,2 km (”lilla rundan”). Jag är ganska nöjd ändå att jag tog mig ut alls, det var nog hiskeligt bra för den lite stela dagen-efter-första-gympasset-kroppen. Har inte jätteont, men visst tusan känns det. Det lär nog bli ännu värre i morgon, så brukar det vara.

Mötte en viss sambo halvvägs också. Kul!

vackra vackra promenadvägen. just här var det emellertid så mycket mygg att jag nästan fick panik. in i ögon, mun, näsa – överallt.

När det gäller gymmandet tar jag hjälp av min inre snåljåp. Stort fett 900:- i dagboken – så mycket kostade kortet fram till nyår (de säljer bara ”terminsvis” eftersom de bara har öppet när skolorna är öppna). Ett pass = 900:-/pass. Två pass = 450:-/pass, etc. Kan väl erkänna att om man ser det så (hur ska man annars se det, egentligen?) så betalade jag VÄLDIGT mycket pengar per pass på Friskis för två år sen. Uff. Det blev ett antal yogapass, men inte mycket mer…

PS hur många killar skulle ha lust att blogga om att tjejen tar mer i benövningar än de gör? han är en bra en, min kille. fast det visste ni ju redan.