en kvinna, två katter och en massa tjöt

oooooooohajajajaj

Idag gör det ont när jag sitter. AJ! Vi ska testa att höja styret, tippa sadeln (jag behöver ju faktiskt inte sitta som en TdF-cyklist, det är rätt onödigt) – ja, och så ska jag låna en av Ks sadlar. Men det testar jag en annan dag. Nu behöver min stackars snippa få vila!

”Äsch man vänjer sig och huden, på vissa mindre ädlare delar av kroppen, blir som läder ;-)” skrev Angela som är lite mer van långcyklist. LÄDER? LÄDERSNIPPA?

Undrar just om Kristoffer veeeeerkligen tänkt igenom detta med att uppmuntra min cykling 😀

(när jag återgav Angelas kommentar kom ett litet ”ööööh, nu när jag tänker efter så är nog LÖPNING den bästa träningen”) <— fast sen lånade han ut en av sina sadlar, alltså. Vi får se.

Idag då? I dag var näst sista jobbdagen före semestern och solen sken så det sved i hjärtat att sitta inne. Vi åkte direkt till badet efter jobbet.



Strax efter kl 18 – fin kvällssol på badet

Jag slängde mig i vattnet (jaaa, femman i dag igen, till ungarnas förtjusning!) och Kristoffer stack iväg till löpspåret. Själv tänkte jag ta en rask promenad hem från badet – visserligen bara 3 km, men helt klart bättre än ingenting alls. En annan dag kan jag ju rent av ta en omväg för att dryga ut kilometrarna…

Saker man ska lära sig: stadd i mitt förfall, och med scoliosrygg, sitter man INTE som en ostkrok och läser tidning en timme på badplatsen ostraffat om man tror att man ska kunna gå snabbt hem sen. Första kvarten hade jag så ont i ryggen att jag ville grina, sen blev det bättre. Usch usch. Jag tog 29 minuter på mig för de där 3 kilometrarna, och det är ju inte direkt nåt lysande tempo.

Jaja. Enda sättet att bli vän med ryggen igen är att fortsätta låta den arbeta.

Roddmaskin + Rammstein hemma i källaren – man kan spela precis hur högt man vill, det är lyx!

Tog ett kortpass (10 minuter intervall) i roddmaskinen bara för att försöka röra ryggen lite till efter promenaden. Det gjorde såpass ont att tio minuter fick räcka i dag.

Det blir snudd på en princip – jag ska åtminstone göra det en liten stund. För låter man bli en dag så låter man gärna bli nästa dag också. Åtminstone är jag sån. Är du?

————————-

Och så var jag duktig och tog en multivitamintablett och en järntablett efter träningen. För det har jag lovat tant doktorn.

Annonser

2 svar

  1. Katarina

    Du är duktig! Jepp, varje dag är min melodi också, åtminstone något litet.

    20 juli, 2012 kl. 17:16

    • Jag är förkyl. SURT! Ska ändå försöka få in något i dag, lite försiktigt. Och så undrar jag var stegräknaren är… den vore bra att ha i Moskva! 🙂

      Ös på, Katarina! Det är kul att ha dig som träningskompis, om än på avstånd.

      22 juli, 2012 kl. 11:13

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s