en kvinna, två katter och en massa tjöt

det tickar på

I går skulle mamma ha fyllt 68, det firade jag genom att köpa en klänning till mig och en fin doft till K. Det blev som presenter från mamma istället för till mamma.

Två måsten till är avklarade – mammas bankaffärer är avslutade och jag har fått en tid för gravsättning av urnan. Ett tag funderade jag på att ta det just på hennes födelsedag i går, men jag insåg redan för en månad sen att det kunde bli kladdigt med tjäle i marken och eventuellt vårregn på det och det var alldeles precis så det var på Ruds kyrkogård nu, berättade den rara tjejen jag pratade med.

För det är det som är så fint. Både kvinnan på banken och tjejen på på kyrkogårdsförvaltningen var rara och vågade vara personliga och jag uppskattade det så otroligt mycket.

Kvinnan på kyrkogårdsförvaltningen berättade om hur hon gjorde när hon gravsatte sin mammas urna (man får välja lite som man vill – hämta urnan från krematoriet och bära den till graven själv eller få den levererad och nersänkt och så fanns ett mellanting som nog blir det jag väljer – de tar urnan till graven, jag sänker ner den), hur det kändes och varför hon valde som hon valde. ”Fundera så länge du vill du, det där kan vi ändra ända fram tills det blir dags om du vill”. Hon slog mitt personnummer och såg att jag bor långt bort alldeles utan att jag behövde påpeka det själv, så hon erbjöd att jag kunde få göra det utanför ”ordinarie” tid om det blev enklare för oss, men nu blir det sista ordinarie tiden för dagen (15.00) en fredag i mitten av maj. Det fixar vi om vi åker från Västerås på lunchen – jag tror t o m att man har rätt till permission för gravsättning av urna och har man inte det så tar jag väl en semesterdag i värsta fall.

Jag har beställt sol. Det blir fint.

Annonser

14 svar

  1. Fint bemötande, verkligen! Vår begravningsentreprenör började tjata nästan direkt om att hans son var intresserad av att köpa mammas hus… Pappa var inte i jorden än. Hemskt!

    Dagen före vi hade urnnedsättning var jag på planeringsdag först och plötsligt insåg jag vart jag skulle åka och vad jag skulle göra. Tårarna ville inte sluta. Så jag åkte neråt landet tidigare än beräknat och grinade hela vägen. Så var rädd om dig och tänk på att det kanske blir ledsamt.

    Kram!

    14 april, 2012 kl. 16:07

    • Så OSMAKLIGT! Jag blir alldeles alldeles galen på sånt.

      Jo, jag kände redan när jag ringde (just då var det inte roligt att sitta i kontorslandskap… och deras kontorstider är ju såna att man inte kan ringa hemifrån, direkt) att trots att det gått ett halvår och mamma dog på ett stillsammare och mer förväntat sätt än t ex din pappa så är det väldigt sårigt än. Det kan nog vara skönt att slippa vara på jobbet på förmiddagen den dagen, så jag har redan förvarnat om att jag nog tar ledigt.

      Kram tillbaka!

      14 april, 2012 kl. 16:43

      • Jag hade precis lämnat mamma ensam för att åka hem till Uppsala och jobba lite och fixa ett par saker och då passade sonen på. Jag blev så förbannad!!! 👿

        Var ledig. Ta tiden. Det är mitt oombedda råd. Du blir ledsen. Det spelar ingen roll hur och vad som hände, sorgen finns där. Och med urnan i jorden är det definitivt och oåterkalleligt.

        Mer kram!

        14 april, 2012 kl. 17:01

  2. Karin

    Vi valde varianten att få urnan levererad och sen fick mannen i familjen sänka ner den. För övrigt var det på hans 41-årsdag. Det var en fin stund. Bara vi tre syskon.

    14 april, 2012 kl. 16:44

    • Det blir nog så jag gör också. Att hämta den och bära själv är nog för tungt, inte rent fysiskt, men… ja.

      När det är tre såna syskon som ni så kan det inte bli annat än en fin stund. Mammas två närmaste kompisar har bett att få vara med, annars blir det nog bara K, jag och eventuellt Yvonne.

      14 april, 2012 kl. 16:59

  3. Kristin

    Jag var helt säker på att vi valde mellanalternativet för mamma, men nu när jag tänker efter tror jag att damen från begravningsbyrån sänkte ned urnan också. Minnet är ganska blurrigt från hela den tiden, men som jag minns det nu var det så. Antagligen för att varken pappa eller jag (det var bara vi där vid gravsättningen) klarade av det, helt enkelt.

    14 april, 2012 kl. 18:20

    • När vi gravsatte pappas urna stod vi bara som fån brevid. Jag var ju inte så gammal så jag fattade nog inte ens att vi kunde ha fått göra det själva. Det enda jag minns är hur det stod två snubbar med en liten minigrävare en bit bort som bara verkade vänta på att vi skulle gå så att de fick göra färdigt. Antar att det inte är nån höjdare med utejobb i oktoberregn, men…

      14 april, 2012 kl. 18:29

    • det där lät ju skitdumt – menade såklart inte att man ser ut som ett fån bara för att man står brevid och inte gör det själv, men vi VAR vekligen som två förlorade fån som inte fattade nåt mitt i allt. I kyrkan råkade vi t o m lägga blommorna vid fotändan, vi var så slut i rutan att vi inte ens insåg att man går upp till huvudändan av kistan för att ta farväl.

      14 april, 2012 kl. 18:31

  4. Gnällspiken

    Det är en mycket konstig känsla att bära sina föräldrar i urnor för att sedan fira ned urnorna i ett röraktigt hål i marken. Der tar sin tid att smälta. Som du redan vet…

    14 april, 2012 kl. 21:32

    • Ja hu ja. Jag har ju inte ens sett stenen än (den är färdiguppdaterad och på plats). Vi hade pappas namn i form av hans namnteckning, så jag gjorde samma med mammas namnteckning och det blir underligt att se den.

      Å andra sidan har jag aldrig förstått hur absurt det måste kännas att gå till sin respektives grav som mamma ändå gjorde i 30 år – hur kan man se stenen utan att tänka på att ens eget namn också kommer att stå där en dag.

      Nä hu, mig får de bränna och sprida för vinden.

      Urnsatte ni dem samtidigt?

      14 april, 2012 kl. 22:13

  5. Eva

    Vilket fint sätt att fira din mammas födelsedag.

    Vi hade urnsättning för pappa i höstas, innan det blev ordentligt kallt. Vår underbare och diskrete begravningsentreprenör (som förövrigt var pastor i kyrkan när jag gick i söndagsskolan och som tog hand om både min systers och min mammas begravning) mötte upp vid kyrkogården med urnan och bar den fram till graven. Där läste han några verser och så fick jag sänka ner urnan i graven. Det kändes väldigt skönt att någon annan tog på sig huvudansvaret tyckte jag.

    Utöver min familj fick vi sällskap av min faster, en kusin med fru och pappas ”tantbekant” vid urnsättningen. Efteråt gick vi till ett konditori och drack eftermiddagskaffe tillsammans. Det kändes också bra att få en mjuk avrundning av dagen.

    Hoppas ni får fint väder. Och nog borde ni kunna få permission för urnsättning, det får i alla fall vi enligt vårt avtal.

    Kram!

    15 april, 2012 kl. 12:12

    • Ja men PRECIS så känner jag nu – det är skönt att nån annan tar på sig huvudansvaret och bär dit urnan. Och det känns som om det var HELT rätt person som fick göra det åt er.

      När de frågade om jag hade några önskemål inför mammas begravning frågade jag om fina Birgitta, men hon hade flyttat till Skåne. Birgitta Lychou tog hand om pappas begravning, min konfirmation och min halvbrorsons dop – så det hade varit fint att kunna knyta ihop det hela med henne. Tydligen hade Birgitta flyttat för många år sedan, men vår entreprenör sa att det var MÅNGA som frågade efter henne än. Ett bättre betyg kan man nog inte få.

      Mamma tyckte så mycket om K, så att ge honom en mammafödelsedagspresent om änliten och symbolisk var helt rätt.

      …och du, jag och K omfattas nog av samma avtal, så jag tror att t o m K har rätt till permission för att eskortera mig.

      15 april, 2012 kl. 12:25

  6. Edit: Birgitta är 79 år nu. OK, då är det legitimt att hon får vila från tjänsten…

    15 april, 2012 kl. 12:26

  7. PS ni får mig att böla med era fina kommentarer, men det är OK 😉

    15 april, 2012 kl. 12:28

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s