en kvinna, två katter och en massa tjöt

Arkiv för februari, 2012

Live from Berlin

Dagens roligaste citat hittills (om det där med vad man kan kalla ”god hälsa” som medelålders):
”If you are over 40 years old and wake up without pain somewhere you are most probably dead”

Annonser

the art of staying awake

Det svängde fram och tillbaka så snabbt att jag snudd på blev sjösjuk, men i fredags eftermiddag blev det äntligen klart att kursen i Berlin blir av trots allt. BRA! Möte hela onsdagen, kurs torsdag-fredag. Hoppas hinna ta en fin Berlinpromenad på onsdag kväll om inte annat.

Kursen blir en utmaning. Ett brittiskt universitet kommer dit för att köra den, normalt är det en femdagarskurs a 40 timmar men vi anses vara så upptagna så vi ska klara av den på två dagar. Torsdagen kör vi 8-19 (men vi lär sitta länge för dagens sista pass är en simulering a la datalab som måste bli färdig inför dagen efter). Earned Value Mgmt är bland det tristaste som finns, men det är nyttigt att köra igenom då och då. De andra deltagarna är typ-25-åriga-påläggskalvar från hela företaget world wide, snabbtänkta pojkar som läst vid alla de Fina Universiteten (har träffat en del av dem förut). Jag försöker att inte döma ut mig själv på förhand, men lite läskigt är det.

FÖRDELEN med allt hattande fram och åter förra veckan är i alla fall att jag istället för att BARA vara skräckslagen för de där kursdagarna nu faktiskt – med förra veckans besvikelse de där timmarna som det var avbokat i åtanke – ser fram emot den.

Håll en tumme för mig. För att jag håller mig vaken och för att jag inte får sitta där med dumstrut i ett hörn.


småskvättarna

Vi har en mycket liten, mycket söt och dessutom mycket hetlevrad liten kattflicka på besök i några dagar. Hilda är en Helig Birma på 1,5 år. Silkeslen. Kaxigare och argare lillkatta har man sällan sett.

”Jag är inte rädd för dig” sa jag och slevade upp henne i famnen för att pussa henne på magen. Jag fick två snabba hugg över näbben (jag skyller mig själv!) som sprutade blod och svullnade upp a la Linda Rosing.

Och så insåg jag hur det var en sån sak som skulle kunna få mamma att garva oavsett hur ont hon hade. Jag samlar fortfarande på små historier att roa henne med, fast det inte behövs.


Lyckan när…

…man inser att en av Rammsteins gitarrister (”den snygge”) har ett gammalt sidoprojekt som dessutom låter jäkligt bra. I give you Emigrate! Synd att det inte har blivit mer än den där plattan, men Till Lindemann har hotat lägga av när han fyller 50 (januari nästa år) så då kanske Kruspe får tid att leka med annat igen 😉


vardagsirritation av i-landskaraktär

Twitter kraschar ofta (ungefär 50% av försöken) min browser på telefjönen. Nån annan som har samma problem?


happiness on a paper

Jag har just skrivit ut biljetterna till Rammstein på fredag. Det ska bli svulstigt-underbart-knasigt-underbart-och-underbart (om ni hade missat att det ska bli underbart, alltså). Vi har de billigaste och sämsta platserna som gick att uppbringa, inte för att spara pengar utan för att de var de enda som fanns kvar när jag tog mig in på ticnet nån timme efter att de hade öppnat släppet. Det GÖR ingenting. En galen konsert är alldeles vad vi behöver nu. Det var alldeles för länge sedan sist!


Älskade Dorotea

KÄMPA PÅ!