en kvinna, två katter och en massa tjöt

kloka ord i julrushen

Jag har vare sig fått iväg julkort eller "sorgetack" (vad heter det? såna där kort som man skickar för att tacka för kondoleanser) och skäms som en hund över det, men så är det.

I går kämpade jag mig igenom den sista timmen (vi skulle hålla utbildning kl 16-17, suck) på jobbet innan vi fixade de sista julklapparna och sen bara DOG jag. Jag har en mansförkylning. Det är ingen lek. Vaknade igen idag kl 16.30, värmd av tre snudd på kvävande närgångna katter.

Ynkade om detta på fejjan och fick svar

1) från den mest älskade prästen jag vet: "Vad mycket sådant där som ska behöva hänga över en också när man är i sorg! Djävla (sic. om fler präster var som hon hade jag kanske inte lämnat kyrkan) präktighetssamhälle! Som om man inte har nog liksom… Skit i julkorten och tackkorten!

2) från kloka Åsa, som är en av de som vet ganska exakt hur det är: "En sak jag tycker man ska ha dåligt samvete för är när man inte njuter av det som det går att njuta av." – DE orden hittade hem, ska jag säga. Så sant så sant. Ingen återkommer till livet, eller blir gladare, av att jag går och lider, speciellt inte om det är över vad som faktiskt får betraktas som rena pseudosaker i sammanhanget.

Tack igen, Åsa.

Och god jul! Många av er tillhör skaran som inte får något julkort i år, nu vet ni varför.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s