en kvinna, två katter och en massa tjöt

Arkiv för februari, 2011

25 år sen

Jag var i Tignes på skidresa. Jag har m a o alibi.


skid-söndag

Mamma och jag sitter i soffan och kollar VM med choklad inom armlängds avstånd. Samtidigt, i ett annat landskap, kör min kära sambo nio mil på skidor själv. Olika falla ödets lotter 😉


Hrmf, konsulter…!

Alltså, man gillar ju sitt arbete. Man blir lätt nördig. Det är lätt hänt. Ju.

Jag, som kanske har blivit lite extra nördig, var otroooooligt stolt över att ha pillat ihop denna skylt. Jag tyckte att den var attans käck. Traskade in till Konsluterna som jobbar med PIS (Public Information System) till London Underground och höll fram den, tigande, med ett stort leende. Jag menar – de sitter där omgivna av ljud som ”Mind the gap!” och ”This train is for Edgware Road, Edgware Road” hela dagarna – de om NÅGRA borde ju inse min storhet.

”Ja, ööööööh, den var ju fin…” *tystnad* ”…öööööh, menar du att det är förbjudet att gå ner i källaren eller, öhhhhh…!?”

Jisses! Känner de inte igen London Undergrounds klassiska stationsskyltar alltså? SKANDAL!

Själva tänker de nog fortfarande att jag är mer än lovligt knäpp. Det bjuder jag på. JAG tycker att den är skitsnygg och rolig. Den ska ramas in och sättas vid källarnedgången på riktigt.

Och till känsliga tittare kan jag meddela att den förfärliga gröna vävtapeten på bilden håller på att plockas bort nu. Halva hallen (den jäkligt gigantiska hallen, tycker man nr den ska fixas!), den upp mot övervåningen, är redan vit, hallen ”neråt” står näst på tur…

…men denna helg ägnar jag åt lilla mor. Hon är riktigt riktigt dålig nu 😦


meddelande från HR

”Ville bara informera dig om läget när det gäller tjänsten inom XXXs team. Anledning att du inte hört något om detta ännu är att vi måste reda ut vissa praktiska saker ang organisationen, men det finns ett stort intresse från XXX sida för din kompetens och profil. Så jag tror att detta kommer kunna lösas på ett positivt sätt inom kort.”

TACK för era tumhåll! Lite mer väntan alltså, men huvudsaken för mig är att veta att det är just MIG de vill ha. Mig, på en annons som gått ut i hela Europa.


insikt

Det känns VÄLDIGT mycket som ett ålderstecken att man på fullt allvar tänker ”NEJ, bara jag inte bryter något!” när man svävar där i luften mellan ögonblicket man halkar och det att man slår i marken.

Damn! Ond handled och ett blivande blåmärke på höften, jag kom lindigt undan men känner mig ändå som ”Siv 85 år”.


språkrutan, del 245602489672

Copyright i ett visst land (förmodligen flera, men jag har mest sett ett *harkel* specifikt exempel) = right to copy

Ett synnerligen roande, snudd på RART, exempel


ännu en glamorös start på dagen

Min stackars sambo är på möte i Oslo i dag, bara över dagen. Bara över dagen innebär att åka hemifrån kl 04.00 och vara åter hemma kl 23. Gaaaala!

Eftersom jag fortfarande inte hade somnat när han gick upp (!) kl 03.30 så följde jag med in till stan, han släppte av mig på jobbet och jag trodde att jag skulle kunna komma in men…

…nehej, jag stod där och fumlade med passerkortet (kl var 04.27, jag var vaken men knappast i mitt bästa finmotoriska tillstånd någonsin) och han hann iväg (ja, det spelade ju ändå ingen roll vart han var för han måste ju till Arlanda) och när jag hade fumlat klart med kalla fingrar i -13C så insåg jag att det stod ett spydigt ”Ogiltigt kort!” på displayen.

WHAT?

Det fanns ett nummer att ringa till Securitas. ”Nej, det är nytt, ni kan inte komma in före 05.00 på morgonen, det är inte tillåtet” sade de.

Hm, jaha. Klockan var 04.27, det var tretton minusgrader och jag blev en allt mindre käck Siv. Vad ska jag göra nu? Traska iväg till järnvägs-stationen? Som KANSKE var öppen? Det skulle iofs ta ungefär en halvtimme t o r. Näe va. Struntar i det.

Jag sprang alltså i cirklar utanför huset till 05.00 (jag hoppas sannerligen att receptionens övervakningskameror inte reggar aktivitet alldeles UTANFÖR huset också *harkel*) när jag äntligen fick komma in. Det tog flera timmar innan jag slutade frysa. Nästa gång tar jag tåget, jag åker INTE tidigt med K. Man lär sig nåt av allt. Och jag fick mig ett motionspass. Gratis. Man tackar.

Varför jag inte tog tåget? Jag hade ett måstemöte (i e jag stod som föredragande) och vågade efter den kassa nattsömnen inte chansa på att jag skulle lyckas vakna i tid för att ta tåget in till stan utan Ks hjälp. jag blir inte så smart efter tre timmars sömn. Jag blir skitdum. Eller ja, jag är smart nog att kunna hålla ett möte om jag håller mig vaken, men inte smart nog att lyckas ta mig ur sängen om jag väl hunnit somna. Kanske inte helt logiskt, men så är det.